Inatt, eller tidigt imorse vaknade jag och hade en hemsk känsla. Jag hade drömt att vi var någonstans långt hemifrån, vi var ett stort gäng. De åkte tåg de andra, det var väldigt rörigt och härjigt. Sådär kan det vara ibland när det är stressigt. Tänk er "Ensam hemma" första filmen, typ så var det. Men i alla fall så upptäcker jag när helt plötsligt jag oxå sitter på tåget, att Maja inte är med. (!) Vilken hemsk känsla/tanke... Jag vet inte vad som hände sen för det bara flyter ihop en i suddig massa...

Alltså, jag har lite svårt att släppa den här drömmen, det är verkligen något som jag ofta går och grubblar på. Jag är livrädd för att det ska hända mina barn något hemskt. Vem är inte det för den delen? Men jag tänker ofta på sånt här och kan må riktigt, riktigt dåigt av det....